fredag 12 juni 2009
Tandkräm, parfym och flygplansmat.
Nu sitter jag alltså här, har försökt bortsta tänderna med tuggummi och vatten (?), snyltat parfym på taxfree och allt sånt där annat som man gör. Måste säga att maten på air NZ är bland den bästa flygplansmaten som jag har ätit och ännu återstår 2 måltider på flyget från Hong Kong, där jag alltså är nu efter att ha sagt hej då till Jonathan, till London. Dock når flygplansmaten upp till en maxgräns vilket den redan för länge sen gjort. Har redan ätit 3 eller 4 måltider, har redan tappat räkningen och visst även om den är god är riktig mat bättre. Nej nu ska jag springa och köpa en inredningtidning till mamsen, skynda skynda
kram
kram
Livet har några riktiga godbitar att bjuda på
Som ni vet sa jag ju igår att jag och Jonathan skulle ut och äta middag för att fira resan och för allt som ska komma. Vårt mål med fördrinken var mycket lyckat, vi hittade en mysig pub/restaurang/bar och bartendern blandade till en drink som jag förmodligen aldrig kommer bli serverad igen någonstans. Inte alls för att den var osmakligt, snarare tvärtom, nej den var bara väldigt speciell. Drinken bestod av 3 mosade limeklyftor samt 3 st inlagda lichefrukter, sockerlag, vodka, variant på passoa och ytterligare en spritsort. Släng in en massa is, shaka och där har du vår drink. Helt otroligt att en drink kan innehålla så mycket sprit och ändå smaka så gott som den gjorde, helt klart top 1 och ensam på listan enligt min smak.
Efter den minst sagt starka drinken var det dags för middag och vi gick till restaurangen som vi hade valt ut. Vår plan ändrade vi lite på och trilla inte av stolen nu, men det blev en trerättersmiddag med dunder och brak. Vi hittade en mysig lite italiensk restaurang med ett kanonerbjudande för en trerätters som vi bara inte kunder motstå.
Jonathan middag:
Kyckling och permesanfylld crepes
Barramundi med basilika och lime
Chokladmousse
Min middag:
Svamprisotto med babyspenat och fetaost
Rökt lax tagliatelle med krämig vitvinssås
Chokladmousse
Ja det krävs ju ingen hjärnkirurg för att lista ut att vi mer eller mindre rullande hem, tur att det var nerförsbacke hela vägen.
Nu sitter vi här på Auckland flygplats och ska om ett tag borda planet till Hong Kong. Kommer att kännas riktigt konstigt att inte se Jonathan på flera dagar, kommer känna mig riktigt ensam på planet till London om man får beklaga sig. Men jag kommer nog vara så mör efter 4 h till Auckland, 11,5 h till Hong Kong och sedan 12 h till London. Kul att mamma får hem, eller ja till London, en fräsch dotter i alla fall. Och dom slängde till och med min tandkräm i tullen, så mamma du kommer att få träffa en liten stinkbomb.
Av våra 1,7 NZD som vi hade kvar sen sist i Nya Zeeland flörtade Jonathan till sig en liten pommes frites på Burger King, vilket egentligen kostar lite mera, men det bästa var att kassörskan gav honom både vitlöksdipp och extra ketchup på köpet. Vet inte om jag ska bli överlycklig eller avundsjuk.
Efter den minst sagt starka drinken var det dags för middag och vi gick till restaurangen som vi hade valt ut. Vår plan ändrade vi lite på och trilla inte av stolen nu, men det blev en trerättersmiddag med dunder och brak. Vi hittade en mysig lite italiensk restaurang med ett kanonerbjudande för en trerätters som vi bara inte kunder motstå.
Jonathan middag:
Kyckling och permesanfylld crepes
Barramundi med basilika och lime
Chokladmousse
Min middag:
Svamprisotto med babyspenat och fetaost
Rökt lax tagliatelle med krämig vitvinssås
Chokladmousse
Ja det krävs ju ingen hjärnkirurg för att lista ut att vi mer eller mindre rullande hem, tur att det var nerförsbacke hela vägen.
Nu sitter vi här på Auckland flygplats och ska om ett tag borda planet till Hong Kong. Kommer att kännas riktigt konstigt att inte se Jonathan på flera dagar, kommer känna mig riktigt ensam på planet till London om man får beklaga sig. Men jag kommer nog vara så mör efter 4 h till Auckland, 11,5 h till Hong Kong och sedan 12 h till London. Kul att mamma får hem, eller ja till London, en fräsch dotter i alla fall. Och dom slängde till och med min tandkräm i tullen, så mamma du kommer att få träffa en liten stinkbomb.
Av våra 1,7 NZD som vi hade kvar sen sist i Nya Zeeland flörtade Jonathan till sig en liten pommes frites på Burger King, vilket egentligen kostar lite mera, men det bästa var att kassörskan gav honom både vitlöksdipp och extra ketchup på köpet. Vet inte om jag ska bli överlycklig eller avundsjuk.
onsdag 10 juni 2009
Bara några timmar kvar nu
När vi startade resan kändes det som om den aldrig skulle komma till sitt slut, inte alls att vi ville att den skulle sluta men 6 månader är och kändes som en otroligt lång tid i början. Men hur kommer det sig att vi sitter här och väntar på ett plan som går imorgon? Tiden har försvunnit på tok för snabbt och det börjar sakta men säkert gå upp för oss att snart är vi hemma. Det kommer vara en helt otrolig känsla att komma hem igen och träffa alla som vi saknat i 6 månader, lite läskigt faktiskt och för att erkänna vet jag inte riktigt hur jag kommer att reagera på att komma hem. Klart att man kommer att sakna det fria livet i och med att kunna resa vart man vill, när man vill och hur man vill, men jag kommer aldrig glömma den här resan. Aldrig någonsin. Och Sverige under sommaren med familj och vänner kommer bli lite extra speciell den här sommaren, det känner jag på mig.
För att fira den sista dagen innan vi splittar på oss, jag till mamma och London och Jonathan till Hong Kong och grabbarn grus så ska vi slå på stort. Vi ska ut och äta middag, och inte vilket budgetmiddag som helst utan vi ska gå på restaurang. Ett oroligt stort steg för oss som under 6 månader har snålat på pengarna så det inte är sant. Innan middagen ska vi ta en drink på en mysig bar och efter middagen tänkte vi gå till en glassbar och bara njuta. Kan inte riktigt vänta längre så avslutar här..
Nu ses vi faktiskt snart på riktigt!
För att fira den sista dagen innan vi splittar på oss, jag till mamma och London och Jonathan till Hong Kong och grabbarn grus så ska vi slå på stort. Vi ska ut och äta middag, och inte vilket budgetmiddag som helst utan vi ska gå på restaurang. Ett oroligt stort steg för oss som under 6 månader har snålat på pengarna så det inte är sant. Innan middagen ska vi ta en drink på en mysig bar och efter middagen tänkte vi gå till en glassbar och bara njuta. Kan inte riktigt vänta längre så avslutar här..
Nu ses vi faktiskt snart på riktigt!
Det stora barriär revet
Idag utforskade Bella och jag ett av världens sju naturliga underverk, det stora barriärrevet utanför Cairns. Båten som skulle ta oss ut till de yttra delarna av revet avgick 08.45 från Cairns hamn. Båda vi var lite nervösa eftersom besöket skulle innefatta två dyk på egen, med guidning om man ville men dock eget ansvar att kolla utrustning osv. Ingen av oss kom ihåg allting från kursen på Fiji för några månader sedan. Den biten visade sig dock väldigt bra till skillnad från Bellas och min planering.
Vi skulle flyga dagen efter tidigt på morgonen men vid bokning av dykningen tänkte vi inte på att vi var tvungna att ha minst 18 timmar från senaste dyket tills flyget skulle gå. Det hela slutade med att vi bara dök en gång och snorklade andra gången, vilket i efterhand visade sig vara en mycket bra mix då man under snorklingen kom närmare revet och simmade omkring vid ytan där solen lös på alla mångfärgade koraller.
Vattnet var 26 grader varmt och sikten uppskattade vi till ca 7 meter vilket inte var helt idealt men klart godkänt. Vi båda behövde första halvan av dyket för att riktigt komma till ro och börja slappna av och titta omkring ordentligt. Det vi såg var en enorm rikedom på olikfärgade koraller av alla slag och tusentals fiskar, från centimeterlånga upp till en halv meter. Dock blev vi lite besvikna av att vi inte såg någon 2 meters fisk som vi läst och hört om (I en sann historia svalde en sådan fisk en dykare till höften för att sedan spotta ut honom, tror inte vi människor är så goda. Dykaren som för övrigt var instruktör dök aldrig mer!). Däremot såg vi till min stora glädje en otroligt vacker havssköldpadda. Det var den andra vi sett på resan och oj vad jag tycker dessa djur är fascinerande.
Samma kväll var det ost och vin kväll på vårt hostel och inte tror det att det skulle vara det lyxigaste vi ätit på länge. De serverade fetaost, cheddar, kex, chips, kyckling i marinad med soltorkade tomater, ananas, vindruvor, vattenmelon, honungsmelon etc. Nu sitter vi och väntar på att gå ner på stan för att äta gratis pizza och öl och kanske komplettera med en gratis middag från hostelet. Jag tror vi kommer bli mätta!
Vi skulle flyga dagen efter tidigt på morgonen men vid bokning av dykningen tänkte vi inte på att vi var tvungna att ha minst 18 timmar från senaste dyket tills flyget skulle gå. Det hela slutade med att vi bara dök en gång och snorklade andra gången, vilket i efterhand visade sig vara en mycket bra mix då man under snorklingen kom närmare revet och simmade omkring vid ytan där solen lös på alla mångfärgade koraller.
Vattnet var 26 grader varmt och sikten uppskattade vi till ca 7 meter vilket inte var helt idealt men klart godkänt. Vi båda behövde första halvan av dyket för att riktigt komma till ro och börja slappna av och titta omkring ordentligt. Det vi såg var en enorm rikedom på olikfärgade koraller av alla slag och tusentals fiskar, från centimeterlånga upp till en halv meter. Dock blev vi lite besvikna av att vi inte såg någon 2 meters fisk som vi läst och hört om (I en sann historia svalde en sådan fisk en dykare till höften för att sedan spotta ut honom, tror inte vi människor är så goda. Dykaren som för övrigt var instruktör dök aldrig mer!). Däremot såg vi till min stora glädje en otroligt vacker havssköldpadda. Det var den andra vi sett på resan och oj vad jag tycker dessa djur är fascinerande.
Samma kväll var det ost och vin kväll på vårt hostel och inte tror det att det skulle vara det lyxigaste vi ätit på länge. De serverade fetaost, cheddar, kex, chips, kyckling i marinad med soltorkade tomater, ananas, vindruvor, vattenmelon, honungsmelon etc. Nu sitter vi och väntar på att gå ner på stan för att äta gratis pizza och öl och kanske komplettera med en gratis middag från hostelet. Jag tror vi kommer bli mätta!
Saunders beach
Vi vägrar ju alla att betala för oss om vi ska sova och därför lusläser såväl guide som kartboken för att se om vi inte kan hitta några gratis campingställen och Saunder beach var en sådan och om inte den finaste så var den uppe och slogs bland de bästa vi hittat.
Vattnet var varmt, stranden helt öde och regnskogen runt omkring bjöd på delikata kokosnötter.
Vattnet var varmt, stranden helt öde och regnskogen runt omkring bjöd på delikata kokosnötter.
Vi solade, badade, läste och längtade plötsligt inte alls hem till Sverige igen. På kvällen grillade vi mashmallows och satt långt in på småtimmarna runt lägerelden och drack öl och whiskey (Niklas och jag hade lovat varandra att köpa en whiskey flaska och sitta nere vid havet och känna oss som sjömän minst en gång under resan).
Det mest intressanta med den här platsen var nog inte naturen i sig utan det som levde där, nämligen en 45 årig australiensare som sa sig vara Australiens åttonde mest efterlysta person. Dave som han hette påstod sig vara med i Hells Angels och hade en tatuering som löd ”Angels” på bröstet. Han hade elva barn, kom från Adelaide och försörjde sig genom att delta i så kallade ”cage fights” som går ut på att två motståndare möter varandra i en bur och målet är att slå ner den andra med alla medel tillåtna. Ibland överlever motståndaren, oftast inte. Vapen är tillåtna så länge de finns inne i ”buren” från början, alltså dit placerade av arrangörerna. Publiken består av ca 40 rika personer som satsar pengar på någon av motståndarna. Allt detta låter väldigt obehagligt men Dave var troligtvis mytoman men hittade med all säkerhet inte på allting dock var han till exempel övertygad att människan aldrig landat på månen eftersom sanden faller neråt på filmklippen och på månen finns ju ingen gravitation, eller?
Det mest intressanta med den här platsen var nog inte naturen i sig utan det som levde där, nämligen en 45 årig australiensare som sa sig vara Australiens åttonde mest efterlysta person. Dave som han hette påstod sig vara med i Hells Angels och hade en tatuering som löd ”Angels” på bröstet. Han hade elva barn, kom från Adelaide och försörjde sig genom att delta i så kallade ”cage fights” som går ut på att två motståndare möter varandra i en bur och målet är att slå ner den andra med alla medel tillåtna. Ibland överlever motståndaren, oftast inte. Vapen är tillåtna så länge de finns inne i ”buren” från början, alltså dit placerade av arrangörerna. Publiken består av ca 40 rika personer som satsar pengar på någon av motståndarna. Allt detta låter väldigt obehagligt men Dave var troligtvis mytoman men hittade med all säkerhet inte på allting dock var han till exempel övertygad att människan aldrig landat på månen eftersom sanden faller neråt på filmklippen och på månen finns ju ingen gravitation, eller?
Grodan från 1770
Natten innan Saunders Beach sov vi över på en rastplats som hade allt; gratis grillar, toaletter, duschar, el och till och med exotiska grodor!
Ja det är sant det finns faktiskt en stad i Australien som heter 1770 vilket är staden där James Cook år 1770, inte så otippat kanske, steg i land för första gången. Jag antar att James Cook var lycklig eftersom det var och är en otrligt vacker kustremsa med härligt vatten och lummig skog.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
